Att själv få bestämma hur man ska leva sitt liv, det är en rättighet som många tar för givet. Trots det så är det många som blir hindrade. Som är beroende av andra och som på grund av begränsningar inte kan leva sitt liv på det sätt man hade velat. De saknar rättigheten och lever ett liv fullt av beslut ifrån andra. Många i dess omgivning är omedvetna, en del blundar och andra tycker att det står rätt till. Jag är inte en av dom. Jag är däremot en av de som är beroende av andra i min vardag. Som lever med begränsningar och därför saknar bestämmandet över mitt liv. Jag lever innanför en fyrkantig ram och har inte riktigt lyckats att ta mig ut.
Det handlar om oss som är beroende av andra människor, som tvingas att ta emot hjälp ifrån andra människor. Vi har inget val, helt enkelt. Vi måste hela tiden kämpa för våra hjälpbehov. Det handlar om beslut i ens vardag som man inte har någon kontroll över. Beslut som någon annan tar åt dig och som man tvingas till att acceptera. Det heter omsorg men saknar många gånger omsorg.
Hjulen snurrar, hjulen rullar..
/Rebecka/
