Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning av ryggmärgen. Skadan uppstår under graviditetens första 21-28 dagar. Det är då nervsystemet som består av ryggmärg, hjärna och nerver ska bildas av celler som sluter sig till ett rör som kallas för neuralröret. Det är i neuralrörets övre ände som hjärnan utvecklas. Övriga delar bildar ryggmärgen. Vid Ryggmärgsbråck sluter sig inte ryggmärgskanalen fullständigt och en bråcksäck bildas på ryggen.
Samlingsnamnet för alla former av Ryggmärgsbråck är Spina Bifida som betyder kluven ryggrad på latin. Hos en person med Ryggmärgsbråck är nerverna som går ut från ryggmärgen helt eller delvis förstörda. Det beror på störningar mellan hjärnan och kroppens övriga delar. Hos ett nyfött barn med Ryggmärgsbråck ligger nervbanorna oskyddade i ryggens öppning. De utvecklas därför inte som de ska. Det leder till muskelsvaghet eller förlamning och därmed olika grader av rörelsehinder hos den drabbade. Bråckets placering på ryggraden avgör vilka muskler som berörs. Ju högre upp bråcket sitter desto svårare symtom har personen. Risken är då också större att hjärnan är påverkad. Med ett Ryggmärgsbråck som sitter högt upp på ryggraden är det vanligt att barnet föds med felställningar i höfter, fötter och rygg. Det finns också en ökad risk för klumpfot. Personer med Ryggmärgsbråck kan ha svårigheter med att tömma blåsa och tarm på vanligt sätt och har nedsatt känsel i de muskelsvaga områdena.
Hjulen snurrar, hjulen rullar..
/Rebecka/