Den senaste månaden har jag börjat att rulla min rullstol utomhus igen. Min elmoped har gjort mig alldeles för bekväm. Den är bra ibland men många gånger behöver jag inte använda mig av den. Det har gått förvånansvärt snabbt att komma igång med rullandet. Bara efter ett par rundor märke jag skillnad. Resultat är roligt att se och gör mig mer motiverad. Runkeeper är en app som jag har i mobilen som jag använder mig av. Den mäter hur långt jag tar mig och mycket mer. Som sagt, resultat ä roligt att se.
Igår kväll var jag ute på en runda. Jag tog mig en längre tur än planerat då jag kände att jag orkade lite mer. Plötsligt blev det däremot stop. Rullstolen stannade, välte och jag följde med. Det gick snabbt men ändå hann jag tänka att "typiskt, min runda som gick så bra". Det var vid tågstationen som jag välte och där finns flera cafeér som har uteserveringar och kvällsöppet nu. Många såg säkert vad som hände. Tre personer kom snabbt fram till mig och frågade hur det var med mig. Jag kom ju inte upp till rullstolen själv men de var hjälpsamma och jag var snabbt sittandes i den igen. Tyvärr är inte min engelska, vilket de pratade, alls bra så jag fick endast fram ett par enstaka ord. Jag hade velat säga mer och tacka ordentligt men det blev på mitt "dåliga engelska"-vis. Jag hoppas att de förstod att jag är tacksam över deras hjälp.
Jag är förvånad över att jag hamnade på marken men det var väl en minimalisk kant på den annars platta markytan som orsakade det hela. Här i Jönköping finn det mycket kullersten, både gammal och ny, och ojämna trottoarer med likasinnade trottoarkanter. Det finns ju många ställen där det är större risk att hjulen skulle kunna få motstånd så jag blev förvånad över händelsen.
Jag kände av en känsla i min fot efteråt som från och till ger sig till känna än. Jag kan inte påstå att det är en smärtsam känsla men ifall jag hade haft full känsel i ben och fötter så hade det troligtvis varit det. I förmiddags blev det därför ett besök på vårdcentralen. Det konstaterades att ingenting var svullet eller brutet vilket ju är bra. Ifall känslan däremot inte har gått över till på måndag så ska det kollas upp mer noggrant och kanske blir det då ett besök på röntgen.
Det hade varit bra med glasögon med inbyggda förstoringsglas. Då hade jag inte missat alla dessa osynliga kanter. Men nej, några sådana glasögon finns ju inte så det får förbli önsketänkande.
Hjulen snurrar, hjulen rullar..
/Rebecka/