en galen groda i rullstol

Mister Melker är min sambo och bästa vän. Vi bor tillsammans sedan i påsk förra året och trivs väldigt bra tillsammans. Mister Melker är min bästa vän i form av en katt.
 

Han flyttade hem till mig efter att ha bott hos min syster i Norge ett tag. Han är en så kallad hittekatt. Någon hittade honom i Norge tillsammans med hans syster, endast ett par veckor gamla. Ingen ägare gav sig till känna. Via Norges motsvarighet till Blocket fick min syster kontakt med de tillfälliga ägarna och han fick sedan flytta hem till henne. Hans bakgrund är alltså helt okänd men han är omkring 2 år gammal.

Han är en trevlig och social individ som gärna vill ha både psykisk och fysisk kontakt. Inte bara av mig utan även av de som kommer på besök. Att ha ett sällskap som Melker känns bra. Han är oftast i min närhet när jag är hemma och han sover hos mig om nätterna. Jag mår helt enkelt bra av att ha hans sällskap hos mig.

När han flyttade hem till min syster gav hon honom namnet Mister. Jag tyckte inte att det var något vidare bra namn och tyckte att han skulle heta Melker. Jag ville däremot inte döpa om honom helt så det fick helt enkelt bli Mister Melker, med Melker som tilltalsnamn.

 
Melker ligger ofta i min rullstol. Även under rullstolen på sommaren när han vill ha skugga
ute på balkongen.

 
Han tycker att vatten från kranen är gott att dricka och roligt att leka med. Det är en 
sysselsättning som han gärna roar sig med ofta.

Att titta på tv tycker vi om båda två. Efter läggdags placerar
han sig gärna liggandes på min mage.
Ibland så att jag själv inte ser tvn ordentligt. Det händer att han
sätter sig precis framför tv-rutan och följer varenda rörelse i bilden.

Sedan ett år tillbaka så rider jag på Volt Ryttarförening. Jag har alltid varit glad i djur men inte alltid vågat vara i närheten av alla sorters djur. Numera vågar jag mer och jag tycker det är mysigt att klappa hästarna.

Att rida är en trevlig sysselsättning. Jag får umgås med en häst samtidigt som jag får en bra träning. När jag sitter på hästen så sitter jag ju annorlunda mot hur jag annars sitter. Benen får en annan ställning och jag får också träna på min balans.

Till en början var jag osäker uppe på hästens rygg. Jag trodde att det skulle vara svårt att hålla balansen. Det gick snabbt tills jag insåg att det inte var så komplicerat. Jag höll mig fast i två handtag. På senaste har jag testat på att undvika handtagen och endast hålla i tyglarna för att då också kunna styra hästen själv. Det gick bättre än vad jag trodde att det skulle göra till en början. Handtagen finns fortfarande där men jag håller inte i mig så som jag tidigare gjorde. Hästarna är Islandshästar så jag rider barbacka. Jag tror att det kan underlätta då jag enklare följer hästens rörelser på det viset. Hästen som jag rider på heter Rökkva och vi kommer bra överens.


 

På Volt Ryttarförening finns det även två getter och en stallkatt. Ridlärarna har varsin hund som brukar vara med under deras arbetsdagar i stallet. Jag får alltså inte bara träffa hästar när jag är där.
 



Att rida är helt enkelt roligt. Det ger bra träning och jag mår bra psykiskt av att träffa djuren.