Jag är som alla andra. Unik. Alla är unika, ingen är likadan. Det är bra. Olikheten skiljer oss åt men den ger oss samtidigt någonting gemensamt. En gemenskap som vi mer ofta borde ta till vara. Istället för att särskilja. Vi placeras i olika fack, helt beroende på vilket liv vi lever. Vi har gemensamt att vi är olika men vi borde även ha ett gemensamt fack. Ett fack där vi samsas om vårt samhälle. En plats där vi alla har vår rätt till att befinna oss.
Hjulen snurrar, hjulen rullar..
/Rebecka/
/Rebecka/